Det finns saker som har hänt mig som jag inte kan förklara. Jag tror inte på spöken, jag tror inte på monster. Jag vet inte vad jag tror på om jag ska vara ärlig. Det som har hänt mig är saker jag inte kan förklara, men det gör dem inte mindre sanna.

Många har säkert kört anden i glaset och frågar man dem som tror på detta så är det väldigt farligt eftersom man aldrig vet vad för andar man släpper in. Jag vill klargöra att det finns en chans att jag tror på andar, men inte i den benämning att det är ”själar” från folk som har dött. Jag tror att människor som dör bara slutar existera så att leva vidare utan en kropp är för mig något helt omöjligt. Om andar finns så är de och kommer alltid vara just andar.

Hur som helst. Anden i glaset körde jag i en väns källare mer än en gång. Var väl lite spännande och förbjudet. Rita upp bokstäver, ta ett glas och sedan se glaset flytta på sig och visa ord. En gång så stötte vi på en brittisk ande. Svor gjorde han och alla vet väl att man inte får avsluta om inte anden säger så? Den här anden ville inte låta oss gå. Det var då vi blev rädda. Man hade ju hört om folk som dött om de avslutat innan anden gav en tillåtelse. Så vi frågade igen och igen. Tredje gången vi frågade sa han ja så det var väl ingen mer med det.  Det här var den första gången något sådant skrämde mig.